| SKÖLDKÖRTELSJUKDOMAR HOS BARN |
Sjukdomar i sköldkörteln hos barn och ungdomar är relativt sällsynta, men diagnos och vård i ett tidigt skede är synnerligen viktigt. De flesta sköldkörtelsjukdomar, som pågått länge, kan märkbart skada barnets utveckling. Medfödd underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos) - utvecklingsstörning i sköldkörteln, sköldkörtelvävnaden fattas eller är inte tillräckligt utvecklad. Tillståndet är vanligare hos flickor än hos pojkar. - störning i sköldkörtelns hormonproduktion (10 %), sköldkörteln kan då förstoras. Förekomsten av medfödd underfunktion i sköldkörteln är i Finland ca 1:3500 nyfödda. Underfunktion förekommer mest i västra Finland, den underfunktion, som beror på störd hormonbildning förekommer mest i Sydösterbotten.
Symptom: Följder av obehandlad medfödd hypotyreos är förlångsammad längdtillväxt och nedsatt utveckling av de intellektuella funktionerna. Hypotyreosens symptom under de första levnadsveckorna är få - hos en del av barnen konstateras övergången graviditet, förlångsammad utveckling av benstommen, gulhet, stor tunga, pösig buk, stor huvudomkrets, muskelslapphet, marmorerad hud - eller inga symptom alls. Därför har man i Finland sedan år 1979 kontrollerat sköldkörtelfunktionen hos alla nyfödda barn genom att undersöka TSH i navelblodet. TSH (= thyroid stimulating hormon, sköldkörtelstimulerande hormon), som uppbyggs i hypofysen, stimulerar sköldkörteln att producera tyroxin. Om sköldkörteln inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormon (tyroxin eller T4) avsöndrar hypofysen mera TSH. Vid underfunktion i sköldkörteln är TSH högt och T4 lågt. Om navelblodets TSH är lågt, är det uteslutet, att barnet har underfunktion i sköldkörteln. Om navelblodets TSH är på gränsområdet, undersöker man också serumets fria tyroxin, T4V (förkortningen från finskans vapaa tyroksiini), när barnet är 3 dygn. Om man konstaterar ett högt TSH, tar man kontrollprov vid 3 dygns ålder och påbörjar behandling med sköldkörtelhormon (Thyroxin). Om kontrollproven, som man tog före behandlingen, är normala, avslutas behandlingen. Om kontrollproven bekräftar underfunktion, fortsättes behandlingen och diagnosen säkerställes vid två års ålder med hjälp av en behandlingspaus. Syftet med screening och tidig tyroxinsubstitutionsbehandling är att förhindra den mentala skada, som kan uppstå vid sköldkörtelunderfunktion. Uppföljning av behandlingen sker om 2 och om 4 veckor och efter detta med 3 månaders mellanrum fram till 2 års ålder. I åldern 2-5 år sker besöken en gång per halvår, från 5 år till puberteten en gång i året, under puberteten en gång per halvår, och när tillväxtåldern är över sker kontrollerna en gång i året. Vid besöken uppföljer man längdtillväxten och barnets psykomotoriska utveckling, vid laboratorieuppföljningen kontrolleras T4V och TSH. Benåldern kontolleras en gång per år. Tyroxindoseringen bestämmes enligt barnets vikt och laboratorieresultaten. Tyreoiditis (inflammation i sköldkörteln) Tyreoiditis är en oftast kronisk inflammation i sköldkörteln. Det är fråga om en autoimmuninflammation, där det bildas antikroppar mot kroppens egna vävnader. Juvenil eller ungdoms- autoimmunityreoiditis är den vanligaste sköldkörtelsjukdomen hos barn och ungdom. Förekomsten i Finland är 1 % och man konstaterar den hos flickor två gånger oftare än hos pojkar. Som första i världen skildrade den japanske kirurgen Hakaru Hashimoto en autoimmuninflammation år 1912, "Thyreoiditis Hashimoto". Patienter med autoimmuntyreoiditis har benägenhet också för andra autoimmunsjukdomar, bland de vanlihgaste är insulinbristdiabetes, bristfällig funktion i binjurarnas barkskikt och i bisköldkörtlarna, B-12-vitaminbrist eller perniciös anemi, keliaki, trombocytopeni, vitiligo (vita fläckar i huden) och vissa reumasjukdomar. Autoimmuntyreoiditis börjar vanligen småningom, och man behöver inte ens märka några symptom. Sköldkörteln kan bli diffust (=jämnt) förstorad, ibland kan den vara småknölig. Sköldkörteln är oftast oömmande. Ibland kan sväljningssymptom eller en lindrig tryckkänsla i halsen förekomma. Diagnosen grundar sig på sköldkörtelförstoring och förekomst av antikroppar i blodet. Hos 15 % av patienterna förekommer inga antikroppar, då kan man behöva ett finnålsprov och undersökning med mikroskop för att säkra diagnosen. I begynnelseskedet kan det förekomma överfunktionssymptom, men oftast har patienten normal sköldkörtelfunktion, ibland kan underfunktion uppstå. Bildningen av antikroppar kan ge fingervisning om hur sjukdomen kan utvecklas. Om det förekommer rikligt med TPO-antikroppar eller tyroideaperoxidasantikroppar, är det sannolikt att en underfunktion utvecklas.
Vård Om det uppstår underfunktion, om tillväxten förlångsammas eller om TSH-halten är över 10 mU/l, påbörjas behandling med tyroxin. Tyroxin kan också ges, om man har en sköldkörtelförstoring, som förorsakar trycksymptom. Sköldkörtelstorleken minskar då genom tyroxinet leder till minskning av TSH-utsöndringen (TSH -hormonet stimulerar sköldkörteln att växa).
Struma Struma betyder förstorad sköldkörtel. Tidigare var den vanligaste orsaken till sköldkörtelförstoring brist på jod. Nuförtiden har man i Finland tillräckligt med jod i näringen, och struma, som förorsakas av jodbrist förekommer inte längre. Autoimmuntyreoidit är idag den vanligaste orsaken till struma hos de unga. Dessutom kan ibland en knöl eller en cysta (vätskefylld blåsa) utgöra orsak till sköldkörtelförstoring.
Underfunktion i sköldkörteln hos unga (juvenil hypotyreos) Den vanligaste orsaken till underfunktion i sköldkörteln hos barn och unga är den ovan beskrivna autoimmuntyreoiditen (95 %). Tidigare strålbehandling i halsområdet kan också förorsaka underfunktion i sköldkörteln. Dessutom kan det uppstå underfunktion efter en operation eller radiojodbehandling av sköldkörteln. Underfunktionssymptomen, som uppstår i ssamband med autoimmuntyreoidit utvecklas vanligtvis långsamt. Symptom: Det viktigaste symptomet på underfunktion i sköldkörteln är att barnets längdtillväxt förlångsammas eller stannar av. Barnens och de ungas längdtillväxt mäts och ritas in på en längdtillväxtkurva på barnrådgivningen och inom skolhälsovården. Förlångsammad tilläxt är ofta det första tecknet på bristfällig funktion i sköldkörteln. Underfunktion i sköldkörteln kan förlångsamma pubertetsutvecklingen, men ibland kan underfunktion förorsaka för tidiga pubertetstecken, varvid testiklarna hos pojkar och brösten hos flickor förstoras i förtid. Benåldern kan vara yngre än kalenderåldern. Andra symptom är: Torr kall hud, viktökning, försvagad köldtolerans, heshet, nedsatt hörsel, långsam puls, svullnad runt ögonen, trög tarmfunktion. Laboratoreprov: S-TSH stiger S-T4V sjunker Normalvärden för sköldkörtelproven avviker något från de vuxnas normalvärden. S-TPOAB eller peroxidasantikropparna kan stiga om orsaken till underfunktion är autoimmuntyreoidit. Vård: Det felande sköldkörtelhormonet ersättes med syntetiskt tyroxin i tablettform. I Finland finns två tablettstorlekar: Thyroxin 25 mikrogram och Thyroxin 100 mikrogram. Man tar tyroxintabletten helst om morgonen på tom mage tillsammans med vatten. Om underfunktionen antas ha uppstått långsamt ska startdosen vara lägre än den slutliga dosen tyroxin.
Överfunktion i sköldkörteln Den vanligaste orsaken till överfunktion i sköldkörteln är Basedows eller Graves sjukdom. (Den irländske läkaren Robert Graves upptäckte sjukdomen år 1835, den tyske läkaren Carl von Basedow beskrev den år 1840). Vid Basedows sjukdom cirkulerar antikroppar i blodet, TSAb (Thyroid stimulting antibodies), som stimulerar sköldkörtelcellernas hormonproduktion och det utöndras för mycket sköldkörtelhormon. Samtidigt kan det också förekomma bromsande antikroppar och en Hashimototyreoidit autoimmuninflammation med TPOAb (thyroid peroxidase antibodies), antikroppar, som förstör sköldkörtelceller. Därför kan det senare utvecklas underfunktion.
Symptom: Förstorad sköldkörtel Ökad längdtillväxt Viktminskning Ökad aptit Törst Nedsatt värmetolerans Svettning Varm fuktig hud Feber Röda handflator Trötthet, svaghetsskov Darrning (ofta finslagig darrning i händerna) Nervositet,oro Koncentrationssvårigheter, försämrade skolprestationer Snabb puls Diarré Hos flickor förtida bröstutveckling Hos pojkar förtida testikelförstoring Ögonsymptom vid Basedows sjukdom: Utstående ögon, ögonlocken dras bakåt och ögonen ser större ut. Bindhudsinflammationstypiska symptom kan förekomma, som röda, irriterade, kliande och torra eller vattniga ögon. Ögonsymptomen vid Morbus Basedow kan uppträda före eller efter sjukdomen i sköldkörteln, men de kan också förekomma utan att sjukdom i sköldkörteln. Tobaksrökning kan leda till att ögonsjukdomen vid Basedows sjukdom aktiveras.
Laboratorieprov: TSH lågt T3V högt T4V ofta högt TSAb och/eller TPOAb antikroppar kan hittas Vård: - Mediciner: Tyrazol, en medicin som dämpar sköldkörtelns hormonprodduktion, behandlingen fortsättes ca 2 år. Om sjukdomen uppträder på nytt, kan långtidsbehandlingen med medicin upprepas, eller ges radiojodbehandling.
Propranolol (Propral), en betablockerare, om överfunktionssymptomen är kraftiga
Tumörer Den största delen av barnens knölar i sköldkörteln är godartade strumaknölar, som är cystiska (= blåsformiga). Knölarna kan undesökas med ultraljud och finnålsprov.
Elakartade växter i sköldkörteln är hos barn sällsynta. Emellertid ökade de elakartade sköldkörteltumörerna i närområdena runt Tjernobyl mångfaldigt efter kärnkraftsolyckan år 1986, speciellt mycket hos barn, som vid tidpunkten för katastrofen var i åldrarna 0 - 4 år.
Sköldkörtelcancerväxterna metastaserar (utsänder fjärrväxter) i tidigt skede hos barn, ändå är utsikterna till att sjukdomen kan botas vanligtvis goda.
|