Header image  
Suomen Kilpirauhasliitto ry  
line decor
  FRAMSIDA  :: SKÖLDKÖRTELSJUKDOMAR  :: 
line decor
   
 
ÖVERFUNKTION I SKÖLDKÖRTELN / (Hypertyreos) Morbus Basedow (Graves)

Sköldkörteln är belägen på framsidan av halsen just nedanför struphuvudet. Den väger ca 25 gram. Sköldkörteln producerar sköldkörtelhormon, som är ett hormon med central betydelse för upprätthållande av funktionen i kroppens olika organ.

Vid hypertyreos (= överfunktion i sköldkörteln) är sköldkörtelhormonhalten ökad i blod och vävnader.

Förekomsten av sköldkörtelöverfunktion är i Finlands befolkning ca 1 %.

Sköldkörtelhormon

Sköldkörteln utsöndrar sköldkörtelhormon, av vilka de viktigaste är tyroxin T4 och trijodtyronin T3. T4 innehåller fyra jodatomer och T3 innehåller tre jodatomer. Utsöndringen av sköldkörtelhormon regleras via hypofyshormonet TSH (eng. Thyroid stimulating hormon).

Vid överfunktion stiger T4 och T3 medan TSH sjunker så att det blir nästan omätbart. (ofta TSH < 0,05).

 

ORSAKER TILL ÖVERFUNKTION

Den vanligaste orsaken till hypertyreos eller överfunktion i sköldkörteln är Morbus Basedow eller Graves´ sjukdom (80 %). Den tyske läkaren Carl von Basedow skildrade sjukdomen år 1840, men den irländske läkaren Robert Graves hade också iakttagit den redan år 1835.

Andra orsaker till överfunktion är hypertyreotisk knölstruma (s.k. giftstruma) samt en enskild hypertyreotisk knöl.

Också vid sköldkörtelinflammationer kan det förekomma ett övergående hypertyreosskede.

Vissa mediciner, som amiodaron, lithium och jodhaltiga röntgenkontrastmedel samt jodhaltiga desinfektionsmedel kan ibland förorsaka överfunktion i sköldkörteln.

Vid Basedows sjukdom förekommer i blodet antikroppar, som oberoende av hypofysens verksamhet stimulerar sköldkörtelcellerna att utsöndra thyroxin. Samtidigt kan också bromsande antikroppar förekomma.

 

SYMPTOM

Trötthet

Svettning, nedsatt värmetolerans

Varm fuktig hud

Ökad aptit, men ändå ofta viktminskning

Hjärtklappning, hjärtrytmstörning, speciellt förmaksflimmer

Livlig tarmverksamhet, diarré

Nervositet, sömnlöshet

Darrande händer

Törst

Håravfall, sköra hårstrån

Andnöd

Förstorad sköldkörtel (=struma)

Muskelsvaghet

 

Ögonsymptom, som förekommer vid Basedows sjukdom, men vanligen inte vid andra överfunktionstillstånd:

Svullnad i ögonlocken

Bindhudsinflammation

Ljusskygghet

Sveda

Sandkornskänsla

Ökat tårflöde

Dubbelbilder

Sjuka ögonrörelser

Utstående ögon

 

Vid Morbus Basedow kan ögonsymptomen uppträda samtidigt med överfunktionssjukdomen i sköldkörteln, före den eller efter den, och t.o.m. utan symptom från själva sköldkörteln. Ögonsymptomen beror på en inflammation i mjukvävnaderna bakom ögonen och i ögonmusklerna.

 

Tobaksrökning kan förvärra ögonsymptomen vid Basedows sjukdom och t.o.m. leda till att Basedows ögonsjukdom bryter ut!

 

VÅRD AV SKÖLDKÖRTELÖVERFUNKTION

Överfunktion i sköldkörteln kan vårdas på tre olika sätt: Med mediciner, radiojod eller operation. Man besluter vilken vårdmetod man ska välja tillsammans med läkaren. På valet av vårdmetod inverkar sköldkörtelns storlek, byggnad, patientens ålder, ögonsymptom och andra sjukdomar.

 

Behandling av hypertyreos med mediciner

För att behandla hypertyreos med mediciner använder man sådana mediciner, som hindrar sköldkörtelns produktion av sköldkörtelhormon, tyreostater. Karbimatsol (Tyrazol) är i Finland den mest använda tyreostatmedicinen.

En biverkning till tyreostater är att de vita blodkropparna kan minska eller t.o.m. försvinna. Symptom på detta kan vara feber eller halsont. Om man får feber eller halssmärtor när man vårdas med Tyrazol, ska man genast kontakta läkare. TSH, T4V och de vita blodkropparna uppföljes med 2-3 månaders mellanrum.

De sköldkörtelhormonblockerande medicinerna används vanligtvis 1 -1,5 år. Man ger behandlar med tyreostatmediciner gravida, barn och personer med ögonsymptom.

Hypertyreosens symptom kan lindras med betablockerare, som lugnar ned hjärtat. Betablockerande mediciner är t. ex. propranolol eller metoprolol. Man kan också tillfälligt använda andra lugnanade mediciner.

 

Radiojodbehandling

Hypertyreos behandlas i Finland i första hand med radiojod. Man tillför då sköldkörteln en dos radiojod, som förstör sköldkörtelceller, varvid överfunktionen slocknar. Om hypertyreosen återkommer efter behandling med tyreostatmediciner eller operation, behandlar man recidivet vanligtvis med radiojod. Om patienten är gravid, ges inte radiojod, inte heller om han/hon har allvarliga ögonsymptom.

I allmänhet dämpar man först överfunktionen i sköldkörteln med tyreostatmediciner, men om hypertyreosen är mycket lindrig kan radiojodbehandlingen ske enbart med skydd av betablockerare. Tyreostatmedicineringen avlutas stegvis efter radiojodbehandlingen.

Radiojod försvinner fullständigt ur organismen på ca två veckor. Efter behandlingen borde man undvika nära kontakt med småbarn i några dagar. Graviditet är det skäl att skjuta upp 3 - 6 månader efter vård med radiojod.

Efter behandling med radiojod får patienten ofta underfunktion i sköldkörteln. Därför bör sköldkörtelfunktionsproven följas upp.

 

Operativ vård

Ifall sköldkörteln är stor och/eller knölig och förorsakar trycksymptom på luft- eller matstrupen, överväges operation. Största delen av sköldkörteln opereras då bort.

Efter operationen kan hypertyreosen ibland återkomma, men en operation kan också leda till underfunktion. Efter operationen uppföljer man sköldkörtelns funktion genom blodprov. Komplikationer, som kan förekomma i samband med sköldkörteloperation, är förlamning i stämbanden och heshet. Ibland kan bisköldkörtlarnas funktion skadas, då behöver patienten kontinuerlig medicinering med D-vitamin- och kalcium.