Sköldkörteln är en mjuk körtel, som befinner sig på framsidan av halsen i mellersta delen just under struphuvudet. Sköldkörteln består av två delar eller lober med en förbindelselänk i mitten, isthmus. Sköldkörtelns hormon har en central betydelse för människans ämnesomsättning. Sköldkörtelhormonet tyroxin inverkar ökande på ämnesomsättningen. För att kunna producera tyroxin behöver sköldkörteln jod.
Hypotyreos betyder underfunktion i sköldkörteln. Sköldkörteln kan vid hypotyreos inte producera tillräckligt med sköldkörtelhormon.
Det är en vanlig åkomma, som i de flesta fall, ca 95 %, beror på en felfunktion i själva sköldkörteln, primär hypotyreos. En sekundär hypotyreos beror på bristfällig produktion av sköldkörtelstimulerande hormon i hypofysen, men detta tillstånd är mera sällsynt. Om felet ligger ännu ett steg högre upp, i hypothalamus i hjärnan, där de s.k. releasing faktorerna bildas, vilka stimulerar hypofysen att släppa ut bl.a. sköldkörtelhormon, talar man om tertiär hypotyreos, men denna åkomma är mycket sällsynt. Läs mer...
Sköldkörteln är belägen på framsidan av halsen just nedanför struphuvudet. Den väger ca 25 gram. Sköldkörteln producerar sköldkörtelhormon, som är ett hormon med central betydelse för upprätthållande av funktionen i kroppens olika organ.
Vid hypertyreos (= överfunktion i sköldkörteln) är sköldkörtelhormonhalten ökad i blod och vävnader.
Förekomsten av sköldkörtelöverfunktion är i Finlands befolkning ca 1 %.
Sköldkörtelhormon
Sköldkörteln utsöndrar sköldkörtelhormon, av vilka de viktigaste är tyroxin T4 och trijodtyronin T3. T4 innehåller fyra jodatomer och T3 innehåller tre jodatomer. Utsöndringen av sköldkörtelhormon regleras via hypofyshormonet TSH (eng. Thyroid stimulating hormon).
Vid överfunktion stiger T4 och T3 medan TSH sjunker så att det blir nästan omätbart. (ofta TSH < 0,05). Läs mer...
Sjukdomar i sköldkörteln hos barn och undomar är relativt sällsynta, men diagnos och vård i ett tidigt skede är synnerligen viktigt. De flesta sköldkörtelsjukdomar pågått länge, kan märkbart skada barnets utveckling. Läs mer...
Av de knölar, som kliniskt konstateras i sköldkörteln, är bara ca 5 % cancer. I de små knölar (<1 cm), som hittas tillfälligt, är cancerrisken ännu mindre.
I Finland diagnosticeras årligen ca 300 fall cancer i sköldkörteln. Sköldkörtelcancer är hos kvinnor 3-4 gånger vanligare än hos män. Hos patienter med knöl i sköldkörteln är cancerrisken större hos unga - (< 20 år) och hos äldre (>60 år). Cancerrisken i en knöl hos en man är något större än i en knöl hos en kvinna. Läs mer...
|